Imorn ska jag göra något som jag är ganska nervös inför.

Jag ska sätta mig i en bil och åka 60 mil.

Jag hatar att åka bil. Jag blir så jävla nervös.

Känner mig så instängd. Man kan inte stanna när som helst, jag känner inte till miljön eller städerna som far förbi. Allt känns så otryggt.

Att åka hem till familjen har vi löst genom att ta småvägar så att man alltid kan stanna vid vägkanten om man vill. Detta har gjort mig otroligt avslappnad och att åka hem till familjen är inget jag är rädd för längre trots att det är 30 mil.

Men nu ska vi åka 30 mil åt andra hållet. Genom städer jag aldrig varit i. Plus att min sambos killkompis ska med. Han vet inget om min panikångest och det gör inte saken bättre.

När jag åker bil med min sambo så vet jag att han förstår, jag känner mig inte fjantig om jag vill stanna bilen och andas. Men nu när hans kompis ska med plus att vi ska åka till en stad jag aldrig varit i.. fy satan va nervös jag är!

När jag skulle åka till sthlm förra året så var jag också jättenervös. Då åkte jag buss. Jag hatar bussar och tåg, de är det värsta som finns. Bilen är ingenting jämfört med dom, men samtidigt så är bilen inte rolig heller.

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Jag har liksom inget val. Jag kan stanna hemma om jag vill, vilket jag jättegärna vill! Men eftersom jag fick en panikattack nyligen så skrämmer det mig som fan att vara ensam hemma i minst 8 timmar!

Vi ska upp tidigt imorgon, sen kör vi 30 mil dit och 30 mil hem.. fy faaan :(

Men det måste göras, man kan inte bara skita i allt och undvika läskiga situationer, min sambo kan inte skita i att göra saker bara för att jag är rädd.

Det är bara att härda igenom resan. 

Men fan jag vill verkligen inte...

Varför ska man ha rubrik? Man kommer inte på något vettigt i alla fall.

Just nu sitter jag och är orolig ängslig och jag vet inte vad. Kan inte släppa det.

Stressar upp mig för att jag BORDE sova. Men ändå så vill jag inte lägga mig.

Får världens beslutsångest.

Detta var en skrämmande dag. Jag har ju inte haft någon attack på jättelänge. Att få en nu, bara sådär, jag som trodde att jag hade kontroll :(

Äh, en dag i taget..