Det kanske inte fungerar på alla men det fungerade på mig :)

Nu har jag avklarat mitt andra jobb sedan jag fick den här ångesten. Två arbetsplatser har jag vågat mig till, jag har träffat nya arbetskompisar två gånger, arbetat med något som jag aldrig testat förut, två gånger!

Nu känner jag mig så himla stark. Jag har verkligen tränat i att hålla ut, härda och inte ge upp när rädslan kommer.

Ni kommer inte tro mig men jag måste berätta vad jag jobbat med senaste månaden bara för att ni ska förstå vilka enorma framsteg jag har gjort.

Ehum..

Jag har alltså tagit hand om ett helt hotell, ensam på mina pass!!! Hur galet är inte det???? :D

Lilla rädda jag har stått i kassa, receptionen, serverat mat och tagit hand om gäster.

Jag som inte ens vågade betala i kassan på ICA förut, jag som inte vågade gå utanför huset eller vara med när rörmokaren kom på besök hemma!

Jag var så jäääävla nervös i början på jobbet. Jag blev verkligen inslängd på en ny plats där jag inte hade en aning om hur saker ska skötas, hur det fungerar eller någonting. Varningstutorna skrek i mitt huvud. Ångesten drog på som fan och skrek: SPRING DÄRIFRÅN, GE UPP, DU KLARAR DET ALDRIG, DU KOMMER ATT SKÄMMA UT DIG!!!!

Men jag stannade kvar och härdade genom många obekväma situationer och allt löste sig till slut.

Vad fick jag ut av detta då?

- Jo, att allt är inte så himla farlig

- Det gör inget om man gör fel ibland

- Det är okej att vara förvirrad när man är ny

- Ingen märker av mig, eller tittar på mig hela tiden. De är för upptagna med sitt eget.

Det läskigaste var att stå i kassan. Jag hade aldrig skött en kassa apparat förut. Jag var så himla rädd att göra fel. Jag trodde att världen skulle gå under om jag inte gjorde allt perfekt. Samtidigt ska man le och se glad ut haha.

Men varje dag så kollade jag i boken hur många det var som jag skulle ta betalt av. Sedan kryssade jag för varje gång och vips så hade jag tagit betalt av 10 personer ena dagen, 7 personer andra dagen och 8 personer tredje dagen. Utan att jag märkte det så hade jag tränat och nött in det till slut. Och det var ju inte så farligt som jag trodde. Tack och hej , välkommen åter! Inte mer än så..

Jag kan så mycket mer än vad jag tror har jag märkt. När jag slängs in i dessa läskiga situationer så tror jag att allt ska gå åt  helvete, men det gör det inte! I stället så förvandlas jag till något helt annat, en autoinställning sätts på inom mig och allt går på räls. Jag blir vältalig, hjälpsam och jag till och med drar ett skämt. Sedan efteråt så står jag där och gapar över mig själv, va fan hände? Hur kunde det gå SÅ bra? Var det jag som lät så där proffesionell? :S

Tydligen!

Mitt problem är bara att komma över den där tröskeln. Jag står och velar och velar och inte vågar. Men när jag får en spark i baken och flyger över ändå, ja då visar det sig att det inte var så läskigt på andra sidan ;)

Jag hann precis lära mig allt på arbetsplatsen, det började gå smidigt och jag fick arbetskompisar (mest var jag ensam men städarna var där någon timme på vardagar). Ja, precis när jag lärt mig allt, då säger dom upp mig :(

Tråkigt tråkigt tråkigt. Men jag har fått så viktiga erfarenheter så det var det värt! Nu ska jag söka nytt jobb och det finns inte några gränser för vad jag klarar av (okej, kassan på ICA Maxi tror jag att jag hoppar över ändå)

Men annars så ska jag försöka söka på allt möjligt.

Wish me luck!

Och du, om jag klarar av det, så klarar DU av det. Kolla bakåt i min blogg så kan du se vart jag kommer ifrån. Om jag klarar att ta mig därifrån och hit. Då klarar fan du allt också! Kämpa på!

När du känner att rädslan sätter stopp, att ångesten trycker upp i halsen och kroppen fryser till is. Det är då du ska ta tag i din egen krage och släpa iväg dig själv på det du ska till. För dit ska du, och nästa gång kommer det inte vara lika läskigt, jag lovar :)  

 

Diana

19 oktober 2012 22:17

Hej!¨
första gången på länge som jag tittar in här, och precis som för dig så är det egentligen ett gott tecken. Idag tog jag mig tid att titta in av bara nyfikenhet för att kolla hur det går för dig. Jag blev så otroligt glad av att se att allt har vänt för dig :) yeaaaa hårt tränande lönar sig!
Kanske kommer du inte ihåg mig, men jag är hon som skrev en lång kommentar till dig om hur mycket din blogg hade hjälpt mig :)
Ser fram emot din bok!

kram

MsEvolyn

14 november 2012 09:57

Jo jag kommer ihåg dig!! Har ibland tänk på hur det går för dig också :)

Boken går det segt för men den ska bli klar en vacker dag.

Kram kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...