Jahapp nu sitter jag här. Jag kommer så väl ihåg när jag satt och bad till gud att ångesten skulle försvinna. Jag ville ha ett normalt liv och göra normala saker men ångesten satte stopp för allt. Jag blev fånge i mitt eget hem.

Nu är den borta, poff, som trolleri!

Men det är inget trolleri, det är jag som har kämpat, tränat och utsatt mig för den om och om igen, vågat och varit modig trots att jag varit livrädd sjujävla många gånger.

:)

Många dörrar har öppnats för mig nu. Jag kom på en stooor grej. Jag kan tänka mig att plugga på högskolan nu. Innan så var det inte på tal. Jag och sambon försökte prata om det, att jag kanske kunde plugga på distans eller något. Men oftast är det obligatoriska träffar ändå och jag var livrädd för detta.

Men nu, nu känns det okej :) Det känns inte läskigt längre!! :D Jag börjar fundera på vad jag vill plugga, vad jag vill satsa på. Äntligen kan jag styra mitt eget liv och göra vad jag vill!

Jag och sambon tog en fika på stan för första gången för några veckor sen. Så jävla sjukt. Det tog ett och ett halvt år att ta en fika på stan! Men när jag väl satt där så smakade koppen kaffe underbart gott!

En annan grej jag har gjort är att frivilligt följa med min sambo på en låååång bilresa som sällskap. Jag behövde inte om jag inte ville. Men jag gjorde det. Jag fick ont i magen precis när vi skulle åka men jag bara gjorde det! Det visade sig att det var så jävla värt. Vi åkte genom ett vackert höstlandskap, åt lunch på restaurang och skrattade och pratade hela vägen. TÄNK OM JAG HADE STANNAT HEMMA?! Då hade jag ju missat allt!

Ja, jag kommer ihåg den där första tiden, då jag var rädd att jag skulle vara rädd för allt i 10 år framåt. Jag var rädd för livet, rädd för att leva och rädd för att dö. Men nu sitter jag här. Jag klarade det!

Jag vann över ångesten till slut.

 

Jessica

11 oktober 2012 13:50

Tack snälla du för hoppet du gav mig när du skrev detta inlägg. Jag vill gärna tro att ångesten och denna hemska dödsångest kan gå över...Går i terapi och gör framsteg men vägen är lång...Glad att du mår bra, vi är ju alla värda just det!

MsEvolyn

14 oktober 2012 20:41

Vad kul att jag kunde göra någon glad! När jag var mitt i det så trodde jag att det aldrig skulle försvinna, allt verkade så hopplöst. Men vips så blev framstegen större och större och nu kan jag göra massa normala saker som jag inte kunde förut.

Du kommer också klara det, jag lovar!! :D Du är på rätt väg!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...