Direktlänk till inlägg 24 januari 2014
En sak som jag inte har tränat på så mycket är att sitta i ett rum med massa folk. Att sitta tyst och lyssna en lång stund.
Jag fick träna på det nu nyligen. Det var en föreläsning och gamla minnen och känslor kom fram igen.
Jag blev nervös, ångestfylld.
Efter så här lång tid, efter allt jag har övervunnit, så har jag fortfarande stunder som är svåra.
Men jag såg tillbaka på allt jag har klarat av och tog det "med ro". Bara att köra på och härda.
Ingen i gänget visste om hur jag mådde, vad jag tänkte på, hur jag har kämpat med ångest förr.
Innan när vi väntade på att få gå in så var jag tyst. Sa inte ett ord. Satt med de andra och såg säkert jättesur ut.
Ensam i ett rum fullt med folk.
Men jag vet hur jag ska hantera det nu. Min ångest är inte borta men jag har så många gånger fått det bevisat för mig, att om jag bara kör på och struntar i rädslan så går det bra. Det kommer att vara smärtfritt, inget konstigt komma hända, inget är farligt. Så nu för tiden så bara gör jag det.
Men det var lite "nostalgiskt" om man får kalla det så, att känna de där ångestkänslorna igen. Konstigt liksom, det var så längesen. Jag har varit så duktig och klarat så mycket och plötsligt så var jag en rädd liten mus igen som jag var förr.
Men om man ska förklara på ett konstigt vis så kändes det som att jag delade på mig. Det var ångest-jag och vanliga-jag. Vanliga-jag tog ångest-jag i handen och liksom ledde mig själv in i rummet och klappade mig själv på axeln och sa att det kommer bli bra. Jättekonstigt förklarat jag vet, men det känns så ibland. Att ångest-jag är inte jag längre. Att det är en vän som jag kände förr och som jag förstår mig på men som jag inte delar rädslor och oro med längre. Jag har liksom tagit farväl av den delen som var jag förr.
Föreläsningen gick bra i alla fall. Så skönt att få visat för mig själv att den delen kan jag stryka ett streck över nu. Nästa steg är väl att föreläsa inför folk. Men det tar vi inte nu, det får bli i framtiden någon gång :)
Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte! Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp. Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...
Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!! Gör det aldrig!! Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...
Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...
Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar... I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...
Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!! Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst. Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 | 18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|