Hej igen!

Man kan säga att den där dagen då jag klev in på min första jobbdag, den dagen blev jag en ny människa. Det var den sparken i arselet som jag behövde för att "ta mig ut". 

Jag jobbade tis-fre. Jag gick upp på morgonen varje dag, jag åkte dit, var där hela dagen och jobbade arselet av mig. Var bland främlingar, åt lunchlåda och drack kaffe på lastkajen. Precis som alla andra. Jag var inte längre en person instängd i sitt hus som inte vågar göra någonting. Helt plötsligt så hade jag ett jobb, jobbkompisar och ansvar.

Eftersom jag fick lov att vända på dygnet snabbt, att jag hade ett fysiskt krävande jobb och en hel del psykisk stress så var jag ordentligt slut på fredagen. Jag har nog aldrig varit så trött i mitt liv. Att pressa mig själv till det yttersta både psykiskt och fysiskt, det tog verkligen.

Men helgen innebar inte lugn och vila. Utan det var snabba ryck iväg på ett dop. 
Senaste gången jag var i en kyrka var på en begravning. Den begravningen gick inte så bra eftersom jag fick panik och mitt i psalmsjungandet störtade ut från kyrkan och vågade inte gå in igen :(
Sedan dess har jag inte sett fram emot fler kyrkobesök, känner mig instängd på något vis.

Men nu skulle jag till en kyrka igen, det kändes ganska lugnt med tanke på vad jag hade klarat av tidigare i veckan (!)

Så ja, det gick bra, det var väl en 3:a på en skala 1-10 i nervositet kanske.
Men efter dopfesten så sa min kropp stopp.

Vi satt i bilen jag och min sambo och allt förstånd rann ur mig. Plötsligt visste jag knappt vart jag var. Bara att öppna munnen eller lyfta armen var svårt. Jag sa till min sambo att jag kände mig jättekonstig och att jag nog var utmattad. Jag hade aldrig känt så förut. Det var jätteläskigt. Min sambo frågade om vi skulle köra runt lite men jag kunde knappt beskriva vägen, så borta var jag. Jag var helt tom i huvudet och det kändes nästan som att jag var förlamad i kroppen och jag fick lov att dubbelkolla så jag visste vad jag hette.

Jätte märkligt verkligen! Men jag var nog extremt utmattad efter veckan med allt som jag har kämpat i genom. 
Tänk vad man kan hinna med på EN VECKA!


Oj, glömde berätta. Jag fick skriva på kontrakt för jobbet också. Så tydligen så gjorde jag någonting rätt :D