Nu ligger jag i sängen med datorn och jag är helt jävla slut. Känns som att dagen har varit BAM BAM BAM!

När jag kom hem från katthemmet så tillät jag inte mig själv att bara vila. Utan tankarna for runt i 240km/h i skallen och jag kände hur hjärtat slog. Trots att jag bara kollade på tv eller satt vid datorn så kändes det som att jag sprang maraton. Jag ville gå och lägga mig i sängen men i stället så bara fortsatte jag som om jag hade en uppgift och en deadline.

Anledningen till detta var att min prestationsångest fick sig en jävla smäll. Jag är skiträdd för att göra fel och för att folk ska tycka illa om mig. Så jävla mycket att jag ofta skiter i att försöka mig på saker bara för att jag är rädd att misslyckas. Till och med när jag VET att jag är skitduktig på det eller när jag vet att jag gör rätt så kan jag skita i det i alla fall av rädsla.

I det här fallet (som jag håller hemligt vad det handlar om) så vet jag att jag gjorde rätt, jag vet att jag har ett gott hjärta, jag vet att jag inte behöver ha dåligt samvete och jag vet att ingen tycker illa om mig. Däremot var det andra personer som gjorde fel och detta kan kopplas till mig. Den lilla kopplingen gjorde att jag fick skuldkänslor som om jag hade tagit livet av någon! Jag har suttit med magont hela kvällen och varit spänd. Blev jätteledsen på grund av detta.

Helt sjukt vad jag tar åt mig av saker, helt sjukt vad jag antar och tror och sedan mår dåligt som fan.

Allt är lugnt, ingen tycker illa om mig, men det tog mig flera timmar att riktigt fatta och förstå det för mig.

Min sambo har varit borta hela dagen så jag har varit ensam med mina hemska tankar. Det skulle ju bli skönt att vara ensam och ta det lugnt, men nu så blev allt skit på grund av detta.

På katthemmet var det inte heller lugnt. Jag fick sälja en katt igen. Utan förvarning. Jo visst det gick väl bra men helst helst så vill jag vara ensam på katthemmet. Det har liksom blivit min lugna stund för mig själv att vara där. Jag får massa energi och mår mycket bättre. Men visst, det är ju klart att det är bra träning för mig att träffa folk (det var ju det som var grejen med det hela från början) men fan. Inte kul att behöva sälja katt utan förvarning, jag som vill planera allt i huvudet, men det blev väl träning det med.

Fan vad jag babblar!

Jag blir så trött, jävla prestationsångest :( 

Jag önskar att jag bara kunde flyta med och inte analysera allt så himla mycket.