Hej hej alla nattugglor!

Jag måste skriva av mig lite, tankarna flyger omkring och har gjort det i flera timmar.

Jag har hört att om man ska bota sin ångest så måste man utsätta sig för den gång på gång för att sedan inse att det inte var farligt, att man klarade  det och att det gick bra.

Man måste finna sin "trigger" det som gör att man får ångest, och sedan steg för steg, litet steg i taget (eller stort om du vill) utsätta sig för det, skrämma sig själv, känna hur hjärtat bultar men att även efter ett tag känna hur ångesten försvinner och sedan kliva ur det och känna JAG KLARADE DET!

Min trigger är att vara ensam men även att vara med folk, då främlingar.

Jag har börjat utsätta mig för detta genom att volontärarbeta på ett katthem. Jag tror att om man kombinerar det läskiga med något som är roligt så blir det självklart lättare och mer positivt!

Imorgon har jag ett pass på katthemmet helt ensam. Första gången gick det bra, jag sålde till och med en katt. Detta innebar såklart att jag fick lov att träffa två helt främmande personer, agera proffesionellt och som en som "har kontroll". Det var jag som skrev på kontraktet och det var mig dom visade respekt. Haha, lilla jag som är rädd för allt. Jag tog i hand och pratade och betedde mig som en som har allt under kontroll.

Åh vad stolt jag var efteråt!

Ångest-jag vill helst att ingen ska besöka katthemmet när jag är där, ångest-jag tycker att det är mycket lättare att vara ensam och städa, då blir det ingen utmaning.

Men riktiga jag ser gärna att det kommer en utmaning, det är ju då jag kan göra framsteg!

Så nu i morgon, av en slump, så ska det komma ännu en främmande människa till katthemmet när jag är där. Hon ska hämta sin katt som har varit på pensionatet. Men inte nog med det, en timme senare kommer det en till främmande människa som ska lämna en katt på pensionatet.

Jag har aldrig sålt en katt förut, och fick göra det under mitt första pass.

Jag har heller aldrig tagit emot eller lämnat över en pensionatkatt förut.

Haha, det är så humoristiskt allting. Att jag, kanske den enda med agorafobi och ångest på stället. Ja, jag ska sköta kundkontakt under mina första pass! HAHA jag kan bara skratta åt det för jag är så nervös!

Jag har ingen koll på papper, ingen koll på vart grejer finns, jag ska städa rummet och vet inte ens vart ny kattsand finns! Tidigare har jag bara städat lådor med spade.

Kontrollbehovet som jag har håller på att explodera, jag vill veta allt och göra allt perfekt. Hur ska detta gå?

Att säga "allt löser sig, det kommer gå bra" det finns inte i min värld.

Hela dagen har jag gått och funderat och fantiserat ihop det ena kaoset efter det andra.

Tänk om det där händer, tänk om det blir så, vad gör jag om det blir så, tänk om tänk om TÄNK OM?!

Helt galet...

Ojj vilken träning detta blir för mig. Jag är helt livrädd och nervös. Jag kommer få blackout och min kropp kommer agera som en robot när väl kunderna är där. Det vet jag. Allt kommer gå bra och efteråt kommer jag sitta helt borta i huvudet och inte fatta vad som hände.

Jag har skrivit långa listor i min anteckningsbok, mitt desperata sätt att försöka ha kontroll.

Ett, två tre, allt i ordning hur och när jag ska göra allt.

Allt är så enkelt egentligen, det är inte så komplicerat, men jag gör det så jävla komplicerat.

Jag sa till min sambo att jag ska till ett katthem, ge dom lite mat, städa lite lådor,

men i mitt huvud så ska jag stå inför en stor instrumentpanel med tusentals knappar,

jag måste trycka på knapparna i precis rätt tid och i precis rätt ordning annars SPRÄNGS ALLTING! :O

Haha, så känns det i alla fall.

Det kommer gå bra, det kommer gå bra, jag vet jag vet.

Men det är bara tiden INNAN som är hemsk. Jag funderar och funderar och skrämmer upp mig själv,

i bilen på väg dit så känns det som att jag är på väg till en avrättning.

Men jag hoppas så innerligt att jag med små steg ska få min ångest att försvinna.

Ångest/Rädsla/Panik/Oro på en skala 1-10 där 10 är värst

Första gången jag var dit och presenterade mig var jag säkerligen en 9:a. 

Andra gången, introduktion med en tjej en hel dag var det kanske en 8:a 

Tredje gången skulle jag på möte med alla volontärer och då var det en 9:a igen

Fjärde gången, mitt första pass, var min sambo med så då var det kanske en 6:a

Femte gången var jag helt ensam så då blev det en 7:a

Den här gången, ja vi får se, idag dagen innan känns det som en 6:a eller 7:a...

Vi får hoppas att det blir bättre med tiden, bara att kämpa på och inte ge upp!

För jag vägrar ligga hemma i sängen med ångest och inte våga träffa människor eller inte våga göra någonting.

Jag tänker ta mig ur det här, ett steg i taget  :)

 

Lina

26 mars 2012 15:33

Duktigt, var stolt över dig själv! Vi kämpar vidare :)

 

S

26 mars 2012 18:15

Vad glad jag blir av att läsa att du hittat på något nytt och vågar! Och det är ju som du säger, man måste trigga igång sig själv för att inse att det inte är någon fara. Du får uppdatera mig med hur det går på katthemmet! Glöm inte att ge dig själv en klapp på axeln! :)

http://www.dinati.blogg.se

 

K

28 mars 2012 12:07

Hej, tack för en kanon blogg, jag följer den! :) "lider" av samma problem som dig. Det är fruktansvärt! Längtar till den dagen man känner sig normal igen! Börjar KBT nästa vecka, hoppas att det är effektivt! Hade bra!!=))

MsEvolyn

29 mars 2012 00:40

Hej, vad kul att du kikar in!

Jag får önska dig ett stort lycka till på KBT!
För mig så hjälpte kbt jättemycket. Man lärde sig en hel del :)

Kram!

 

auditören

21 september 2013 09:16

Hoppas din ångest försvinner :)

http://91.146.104.209/~janaudi/personlig-utvecklin

MsEvolyn

25 september 2013 21:38

Den har typ helt nästan försvunnit nu :D Har jobb och gör massa saker nu som jag inte kunde förut :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...