friskochgalen

Alla inlägg den 29 februari 2012

Av MsEvolyn - 29 februari 2012 23:41

Nu är den här, tätt inpå.


Jag är ensam hemma och nu kommer den, ångesten.


Vad ska jag göra?


Jag startar ett blogginlägg och hoppas att jag kan skriva bort ångesten.


Jag andas djupt men får ingen luft, känner spänningen över bröstet och mår illa.

Händerna känns lite bortdomnade, armarna också.


andas in djupt andas ut....


Vad var det man skulle göra nu då?


Inte spänna sig, inte kämpa emot, låta känslorna komma. Acceptera.. flyta med på vågen.

Känna hur ångesten sakta försvinner av sig självt.


Svårt att skriva nu, händerna vill inte som jag vill.

Men om jag fortsätter skriva så kanske den försvinner, hoppas hoppas. 

Det smattrar på tangentbordet, försöker skriva utan paus.


Ojsan hoppsan.. *andas* jag har inte känt en attack på länge. Har varit mycket orolig och rädd. Men attacker har jag skonats ifrån på senare tid.


Det som triggar mig nu är att jag är ensam hemma, det är så mörkt och tyst. Försöker spela musik hela tiden.

Sjukt hur det känns i hela kroppen när ångesten kommer.


Vad jag har hört så är det naturliga känslor men på fel situation.

Jag har inget att vara rädd för nu, jag behöver inte något adrenalin i kroppen. Men ändå sprutar kroppen ut det i mitt blod och jag blir helt skakis.


Ska jag lägga mig i sängen och blunda?

Ska jag fortsätta sitta vid datorn och försöka tänka på annat?


Gaah.. drygt detta.


Det är de där jävla mötet imorn. Jag har gjort det till en sådan stor jävla grej fast det bara är ett litet jävla möte!

Jag ser framför mig hur jag får en attack mitt i mötet och att alla tycker att jag är ett psyko.

Fy fan.


Jag vill gråta men det kommer inte några tårar :(


Det känns som att jag är två personer ångest-jag och vanliga-jag. 

Vanliga-jag försöker hålla ordning på ångest-jag och se till att jag har kontroll och inte skämmer ut mig med min nervositet. 


Ååååh nu vill jag att min sambo kommer hem :(

Jag fick ringa honom när jag ville sa han, men han är ju på jobbmöte så jag vill ju inte störa.

Jävla möte mitt i natten men så är det med eget företag, man får ta det man får för att få mat på bordet så att säga.


Pust.. nu känns det bättre. Jag knipsade av den där jävla ångesten. Shit det var nära där att jag skulle.. ja vad skulle jag? Bli galen?


Jag har aldrig blivit galen, fast jag har haft ångest länge nu. Men varje gång känns det som att man ska bli galen och göra galna saker. Man känner sig helt mentalt störd.

Jag ser framför mig hur min sambo kommer hem och hittar mig på golvet i ett hörn, liggande och skaka.

Men så blir det aldrig. Han kommer hem och jag ler och slänger mig i hans armar i stället. Jag berättar att jag har haft lite ångest och han pussar mig på kinden.


Jävla bröstkorgshelvet som ska spänna sig och greja. Jag blir så rädd hela tiden att jag ska känna en smärta vid hjärtat och ja... dö. Men jag har inte dött än, men ändå kan jag inte släppa det. Jag blir så jävla rädd varje gång.


Jag tycker inte om att vara ensam.


 

Av MsEvolyn - 29 februari 2012 10:33

Imorgon ska jag på ett slags informationsmöte, det kommer vara ca 10 personer där tror jag.

Nu dagen innan så börjar jag bli nervös och hela kroppen skriker att jag ska skita i det och stanna hemma.


MEN JAG VILL DIT, jag är jättenyfiken på informationen, jag har massa frågor och jag vill faktiskt träffa de här personerna och jag vill att de ska träffa mig också.


Men jag har bara träffat två stycken en gång var tidigare. Alltså det är ca 10 främlingar jag ska träffa och detta i den värsta tänkbara situationen för mig.


Alltså:


Sitta stilla, vid ett bord och prata.


Jag känner mig så utsatt i den situationen med främlingar, jag blir jätte nervös. 


Jag försöker nu intala mig själv att jag faktiskt inte ska dit och hålla tal eller något. Jag behöver inte säga ett ord egentligen. Jag ska ju dit och bara lyssna och kanske anteckna. Vi är så många så jag kommer nog inte ens märkas.


Jag försöker intala mig själv att jag vet var toaletten är, det är bara att gå in på den om jag behöver.


Men ändå så känner jag mig instängd när jag tänker på det. Som om jag ska hålla tal inför 100 personer och alla kommer skratta åt mig och tycka att jag är KONSTIG.


Jag vill inte vara konstig.


Jag vill vara normal, öppen, trevlig, pratsam och glad.


Men jag är rädd att jag ska vara konstig, tyst, obehaglig och otrevlig.


Jag vill verkligen gå på det där mötet, jag brinner för detta, jag tycker att det är jättekul. Jag vill inte att de ska tro att jag tycker att det är tråkigt och att jag är ointresserad bara för att jag är så fucking nervös och sitter helt tyst.


Jag ser mig själv som ledare en dag. En dag vill jag starta eget och vara den som håller dessa möten och annat.

Men hur ska det gå till när jag nästan inte ens vågar närvara vid ett vanligt möte?

Jag blir så arg på att min oro och nervositet ska förstöra för min framtid.


VARFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA RÄDD?!

JAG ÄR LIVRÄDD FÖR VANLIGA SAKER SOM FOLK GÖR HELA TIDEN!


Jag kommer att gå dit i morgon. Jag kommer ta tag i mig själv och dra mig dit! Hehe.

Jag försöker tänka att om det värsta tänkbara händer, vilket jag inte ens vet vad det är, men om det händer, om jag gör bort mig totalt, så behöver jag faktiskt aldrig mer gå dit om jag inte vill. Jag behöver aldrig mer träffa de där personerna. Inget att förlora alltså.


Men jag vet, det kommer gå skitbra. Stunden innan mötet kommer jag nästan att sprängas och hyperventilera, kommer gå på toaletten 100 gånger innan vi åker dit. 


Men sen, sen när jag går in genom dörren så kommer allt kännas bättre, jag tror det, jag hoppas det.


Man måste våga för att vinna, eller hur säger man?


 


Presentation

Mitt motto:
När du känner att rädslan sätter stopp, att ångesten trycker upp i halsen och kroppen fryser till is. Det är då du ska ta tag i din egen krage och härda. För varje gång du vunnit, desto lättare blir det. Jag lovar :)

Fråga mig

11 besvarade frågor

Omröstning

Klicka gärna och svara, skulle vara kul att veta hur många läsare jag har :)
 Jag är inne här regelbundet :)
 Jag är här ibland, men sällan
 Det är min första gång jag är här nu och gillar det jag ser :)
 Jag råkade bara klicka förbi ;)

 

Det finns hjälp att få ♡

Behöver du prata om det du inte kan prata om?

Länkar

Skriv i min gästbok!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards