friskochgalen

Alla inlägg den 6 februari 2012

Av MsEvolyn - 6 februari 2012 18:51

Nu hörde katthemmet av sig.


Jag hörde av mig till dom först, de hörde av sig till mig men sen... ja sen har jag struntat i det.


Nu hörde de av sig igen och frågade om jag var intresserad eller inte.

Min sambo sa att nu ska jag väl ta tag i det där och gå dit, för du kommer säkert må jättebra av det.

Ja, jag ska ta tag i det, nu jävlar!


Jag sa att jag var intresserad.


På onsdag ska jag dit.


Första gången jag gör något på egen hand, tar tag i något, träffar folk, ska arbeta...

Första gången på över ett år.


Allt annat har handlat om min sambos ärenden och jobb grejer.


Men nu är det jag, nu är det MITT ärende. Mitt val, min grej. Jag ska iväg och göra något.


Jag ska arbeta!


Det är så pirrigt så det är inte klokt. Men jag vet att det kommer gå bra. För jag ska arbeta på ett katthem. Med söta katter som jag älskar, de kommer att få mig att må så bra och jag kommer att hjälpa de hemlösa stackarna till ett bättre liv. Vi hjälper varandra   



Jag kan se in i katternas ögon, de kommer inte att dömma mig, de tycker inte att  jag är konstig. Jag kan vara mig själv, jag kan slappna av och man får så mycket kärlek tillbaka! Det älskar jag med katter, de har ett lugn över sig, det går inte att må dåligt när man har 20 hårbollar runtom sig.


Jag ska volontärarbeta på helger. Gå utanför dörren och göra något, göra nytta, känna att man behövs, känna att man KAN NÅGONTING. 


Det här kommer att göra susen för mig tror jag. Jag kommer att bli piggare och gladare.

Jag tror även att det blir bra arbetsträning inför ett "riktigt" jobb. För en dag måste jag väl ha det också.


Jag kanske träffar nya vänner till och med, vem vet?  


Håll tummarna för mig nu, på onsdag gäller det   *men är jättenervööööös*




Här är en av mina favoritkatter på youtube - Katten Maru!



   

Av MsEvolyn - 6 februari 2012 14:07

Vi skulle på restaurang med familjen. Jag visste inte alls hur det skulle gå eller vad jag kunde väntat mig.

Jag har bara nyligen accepterat och fattat att jag har agorafobi - fobi för offentliga platser.


Nya platser, platser där det är mycket folk. Där man måste sitta stilla, där det är trångt eller bökigt att komma fram. Jag har undvikit dom så gått det går, eller härdat i genom det och mått väldigt dåligt.

Men nu när jag vet att jag har agorafobi så kan jag försöka jobba på det och träna på att få bort fobin.


Innan vi skulle till restaurangen så mådde jag illa, var lite okontaktbar. Massa tankar snurrade i huvudet. Jag satt och kom på den ena anledningen efter den andra till att skita i alltihop.


Men jag är så himla envis, jag ska klara av det. Jag tvingar mig själv. Jag berättar inte för någon om hur jag egentligen mår, bara för min sambo. Jag ler och jag försöker bete mig normalt fast inombords skriker och gråter jag. 


På vägen till restaurangen så trodde jag att jag skulle sprängas. Det var som om jag var på väg mot en avrättning, så jävla rädd var jag.


När vi kommer in på restaurangen så är vi många som ska äta ihop. Restaurangen är relativt tom. Bara två andra bord där det sitter folk. SKÖNT!


Jag tittar mig omkring, försök få kontroll över situationen. Vart är toaletten? Vart ska vi sitta? Vilken plats ska jag ta?


Jag tar stolen längst ut på bordet, jag har hela högra sidan fri. Jag känner mig någorlunda bekväm då. Jag försöker välja mat på menyn, trots att jag inte är sugen på någonting. Jag mår illa och känner mig inte ett dugg hungrig. Men jag beställer och tänker att jag äter så mycket jag klarar av. Jag tar en öl också, trots att jag är rädd att den ska krångla med min mage men cola eller juice kändes ännu värre. En öl blir bra, jag kanske slappnar av lite då.


Vi får vänta en halvtimme på maten och det enda jag tänker på är att jag vill gå på toaletten. Jag är så nervös så magen slår volter. Jag sitter och spänner mig och jag kan inte få i väg mig till toaletten. Kommer alla titta på mig om jag reser mig? Till slut så skyndar jag mig iväg. Äntligen! Inne på toaletten så är jag nervös över att jag inte ska "bli klar" och sedan få lov att gå en vända till senare. Jag kan ju inte gå två gånger, då kanske folk börjar undra?


Men jag andas djupt och försöker lugna ner mig. Jag kollar mig själv i spegeln, ger mig själv en klapp på axeln och säger att det kommer att gå bra nu. Jag andas in genom näsan och ut genom munnen några gånger. Nu ska vi ha kul, äta gott, försök slappna av.


Sedan kommer maten in. Dom andra glufsar i sig, åh så gott med mat! Jag pillar lite i maten och försöker äta sakta för att jag fortfarande mår illa. Efter en stund så är pratet igång och jag slappnar av lite. Jag följer med rökarna ut på balkongen och tar lite frisk luft trots att den inte var så frisk då. Men skönt att röra på benen och få lite blod upp i hjärnan igen.


De andra äter förrätt, varmrätt och efterrätt. Alltså blev det en middag på över 2 timmar lång.

Jag har ätit upp och sitter och väntar. Jag ser in i ögonen på min sambo, han märker av min panik så lätt. Han tar min hand och ser tröstande in i mina ögon.


När servitrisen sedan kommer för att ta betalt så känner jag ett "åh nu är vi snart klara"

Men jag blir inte glad, utan nu kommer slutspurten, jag blir stressad. Snart snart snart, kom igen nu då skynda på.

Vi fick betala sist. Ju närmare servitrisen kom med betalningsapparaten desto nervösare blev jag. Snart sprängs jag, snart springer jag ut. Flera timmar av spänning i kroppen, panik och rädsla. Sista sekunderna tills det är över är mest smärtsamma!!


Vi betalar, folk reser sig, jag andas ut. Vi går ut och all spänning försvinner. Det är klart. Jag är utsläppt ur fängelsehålan. Nu ska vi bara hem.


Alla säger att det var trevligt, alla är på bra humör, jag nickar och ler nervöst.


Ingen vet om min sjukdom. Ingen vet om hur jag mår.

Det syns inte utanpå men det känns som fan inuti




 


Presentation

Mitt motto:
När du känner att rädslan sätter stopp, att ångesten trycker upp i halsen och kroppen fryser till is. Det är då du ska ta tag i din egen krage och härda. För varje gång du vunnit, desto lättare blir det. Jag lovar :)

Fråga mig

11 besvarade frågor

Omröstning

Klicka gärna och svara, skulle vara kul att veta hur många läsare jag har :)
 Jag är inne här regelbundet :)
 Jag är här ibland, men sällan
 Det är min första gång jag är här nu och gillar det jag ser :)
 Jag råkade bara klicka förbi ;)

 

Det finns hjälp att få ♡

Behöver du prata om det du inte kan prata om?

Länkar

Skriv i min gästbok!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards