friskochgalen

Direktlänk till inlägg 25 september 2011

Slängde ut grejer ur garderoben, galen ångestattack //Frisk&galen

Av MsEvolyn - 25 september 2011 21:26

Förkyld som ett as är jag. Svag och krasslig. Det är otroligt drygt och jag ser hur allt som behöver göras läggs på hög.


Ni vet, allt de där oviktiga men viktiga. Jag vill sortera grejer, dammsuga och städa. Men det kan jag inte. Förkylningen har ett stadigt grepp om mig och jag får inte anstränga mig.


Imorse fick min sambo ett meltdown, han tyckte att det såg förjävligt ut här hemma och kunde inte stå ut längre. Jag tog åt mig av det han sa och tolkade det som att JAG inte hade gjort tillräckligt.


Jag blev skitsur och skällde ut honom. Sedan bestämde jag mig för att göra en smoothie till frukost. (ni vet massa frukt och annat nyttigt) men när mixern inte fungerade så fick jag också ett meltdown. Jag slängde mig i sängen och grät en skvätt.


Min sambo kom in och sa förlåt och frågade hur jag mådde. Jag kunde inte släppa allting. Jag kände en enorm prestationsångest, jag kände mig lat och värdelös och i stundens hetta så kunde jag inte behärska mig. Jag bara låg och tyckte synd om mig själv.


Till slut så kunde jag inte sluta fundera på allt som behövdes göras. Mina lådor med grejer som stod överallt som borde stå i garderoben. All tvätt som inte låg i tvättkorgen och disken som bara står.


Jag bestämde mig, trots förkylningen, att jag skulle springa upp och fixa allt NU!


In till garderoben, drog ut alla grejer på golvet för att få plats med lådor. Slängde strumpor och tröjor omkring mig medan tårarna rann. Till slut böjer jag mig och slår pannan i den stenhårda väggen. 


Jag skriker till och sedan börjar jag gråta ännu mer...


Min sambo kommer inrusande och frågar vad jag håller på med. Jag skriker, gråter och förbannar mig över den där jävla väggen.


Han tar tag i mig och försöker leda mig in till sovrummet. Jag trilskas lite men följer till slut med samtidigt som jag bara gråter och gråter. 


Han sätter mig i sängen, håller om mig, ber mig att lugna mig och säger att jag har en panikångest attack.


Då slår det mig, att jag faktiskt har en attack. Jag hade inte ens märkt det själv utan allt bara blev värre och värre och jag kunde inte sluta.


Vi sitter där i sängen ett tag, han håller om mig och jag gråter ut. Han säger förlåt för att han "triggade" mig i bråket så jag fick en attack.


Jag säger att det inte vad hans fel, utan att attackerna kan komma när som helst. en liten sak kan få igång en stor attack och den lilla saken behöver inte vara något speciellt.


Jaja, det var min underbara morgon!


Skönt att det kommer en ny morgon i morgon.

 
ANNONS
 
Ingen bild

kalle

26 september 2011 10:37

tänk på att du har nån som alltid stöttar dig, det skulle jag behövt men får bita ihop i min ensamhet.

MsEvolyn

26 september 2011 23:14

Visst är det bra att ha någon som stöttar en. Men i längden så kan den personen inte alltid vara där. Man måste alltid dra det tyngsta lasset själv. Det kan inte andra göra åt en.

Hoppas det går bra för dig!
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av MsEvolyn - 19 oktober 2016 12:44

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Av MsEvolyn - 28 september 2016 20:14

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Av MsEvolyn - 17 september 2016 21:03

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Av MsEvolyn - 26 augusti 2016 20:53

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Av MsEvolyn - 18 juli 2016 20:39

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...

Presentation

Mitt motto:
När du känner att rädslan sätter stopp, att ångesten trycker upp i halsen och kroppen fryser till is. Det är då du ska ta tag i din egen krage och härda. För varje gång du vunnit, desto lättare blir det. Jag lovar :)

Fråga mig

11 besvarade frågor

Omröstning

Klicka gärna och svara, skulle vara kul att veta hur många läsare jag har :)
 Jag är inne här regelbundet :)
 Jag är här ibland, men sällan
 Det är min första gång jag är här nu och gillar det jag ser :)
 Jag råkade bara klicka förbi ;)

Följ bloggen

Följ friskochgalen med Blogkeen
Följ friskochgalen med Bloglovin'

 

Det finns hjälp att få ♡

Behöver du prata om det du inte kan prata om?

Länkar

Skriv i min gästbok!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2011 >>>

Sök i bloggen

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se