Jag och min sambo låg nyss och diskuterade kring min panikångest och vi kom fram till det ena och det andra. Jag kunde absolut inte somna efter det så jag startade datorn för att skriva av mig.

Jag tror att jag har social fobi. Sorgligt men kanske sant.

Från att jag var 16 år så har jag varit väldigt blyg, tillbakadragen och aldrig någonsin spontan! Att besöka nya platser, människor och ställen var något som jag alltid undvek så gott jag kunde. Att gå på bio var det värsta jag visste!

Detta blev värre och värre utan att jag märkte det. Jag tänkte aldrig på att det berodde på något utan sa bara "jag har inte lust" om någon bjöd med mig på något som kändes nytt eller otryggt.

Anledningen till att jag inte har funderat på om det var social fobi är för att jag kan gå på stan, fika, gå på krogen, handla på ica och så vidare. 

Men jag glömde en viktig detalj......

Jag har ALLTID gått på samma krog, ALLTID handlat på samma affärer och bott i samma stad i hela mitt liv.

Inte konstigt att jag vågar gå till affären när det är samma fucking affär sedan flera år tillbaka? Inte konstigt att jag kan gå på krogen när jag har varit där i flera år?

Jag skulle på en sthlms resa med en grupp i våras. De flesta skulle tycka att det hade varit skitroligt, spännande och underbart. Men jag var livrädd. Rädd för att jag inte visste var, hur, när, exakt tid eller aktivitet.

Det var ju en ny plats!

Nyligen har jag flyttat 30 mil norrut. Nu kan jag plötsligt inte gå på cafe längre, vi har inte varit på krogen en enda gång och vi handlar på samma affär varje gång vi ska handla.

Att jag inte har sett det här mönstret förut?!

Jag har alltid skyllt på att jag inte har lust, alltid handlat på samma affär för att "varför ska vi handla någon annanstans?"

Undermedvetet så har jag ju undvikit nya platser kanske för att jag har social fobi och tycker det är jobbigt?

Min sambo nämnde en restaurang som skulle vara jättebra med fin utsikt och allt. Det första jag tänkte på var "fan va läskigt, jag har aldrig varit där.."

Helt sjukt! Jag har fan social fobi av något slag och inte lite heller! Jag kan ju inte ens fika på ett jävla fik och detta har jag inte märkt av för att jag har ju gått på samma fik i hela tiden.

Såklart finns det undantag, såklart har jag varit på nya ställen och besökt platser. Men jag kommer inte ihåg en enda gång då jag har varit på en ny plats utan att vara rädd, alltså ovanligt rädd, överdrivet rädd.

Inte ska man vara rädd för att gå och fika? Det ska man ju se fram emot!

Min sambo ville hälsa på sin barndomsvän som inte bor så långt bort nu när vi har rest hemifrån. När han nämner det så reagerar jag som om han nyss har frågat mig om jag vill bada i en pool fylld med hajar. Jag blir helt jävla fucking livrädd!

Vad är det värsta som kan hända?

Ingenting

Du har aldrig träffat människan, vad är det värsta som kan hända?

Ingenting

Men varför blir du så jävla rädd då?

INTE FAN VET JAG!

Jag har alltid reagerat negativt på nya saker, men aldrig funderat på varför och att det kan vara social fobi förens nu när jag verkligen har testat mig, flyttat till en ny plats och blivit tvingad in i nya miljöer.

shit alltså..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...