Snart orkar jag inte klaga längre, men det går ju aldrig över.

ÅNGESTEN ÄR FAN ALDRIG BORTA!

Dagen började med spänningar i bröstet, det höll i sig hela dagen. Alltså det gjorde ont i bröstkorgen och jag, som vanligt, sitter och oroar mig och blir rädd.

Just nu "knäpper det" i armar och ben, det sticks och känns konstigt. Hela mina dagar går ut på att känna efter hur det känns i kroppen.

Oftast försöker jag tänka på något annat, men när jag inte kan tänka på något annat så börjar jag fantisera om vad som skulle kunna hända. Jag ser framför mig hur jag faller ihop på golvet, skriker på hjälp, känner smärta i hela kroppen. Att min sambo ringer till ambulansen som inte kan komma fram förens om 20 minuter..

När jag har kommit så långt i tankarna så har jag hunnit skrämt upp mig själv.

Min sambo frågade om jag ville ha en lättöl till maten. Jag svarade skämtsamt att han fick ta hand om mig sen om jag skulle få hjärtklappning hehe..

Efter maten när jag hade stressat upp mig så frågade min sambo om jag skulle ta en tablett. Jag svarade att jag ju hade druckit alkohol. Min sambo skrattade åt att jag var rädd över att jag hade druckit en lättöl.

- Men jag är sjuk i huvudet just nu och överdriver allting.. 

- Nej, Maud Olofsson är sjuk i huvudet, inte du, svarade han och log.

xD

Nu har jag ont i bröstet igen. Hatar det. Jag kan verkligen inte tänka på något annat då. Jag blir nedstämd och ledsen.

Det gör ont över hela bröstkorgen när jag andas inåt, antagligen sitter jag och spänner mig för mycket.

Funderar fortfarande om jag ska ta en tablett, men vet inte.

Suck...

En glad nyhet är att jag i alla fall kan snusa normalt nu utan att bli vettskrämd. Det är skönt :)

Jag är fortfarande lite skakig över det som hände igår.

Stegvis har jag nu fått ont i bröstet, det gör ont i halsen för varje andetag jag tar.

Jag tittar på pillerburken på bordet, funderar på om jag ska ta en tablett eller inte. Jag vill helst inte, men det skulle vara så skönt att få vara lugn för en stund, att trycket på bröstet skulle försvinna, blunda och bara slappna av.

Jag ska nog ta på mig lite kläder nu för att sedan gå en promenad med min sambo. Han har försökt få ut mig på promenader i flera veckor nu. Han går ut och går varje dag medan jag stannar inne. 

Jag har hört att man mår bättre av promenader, lika bra att testa kanske?