Det var skönt att gråta ut idag. Ibland måste man få vara ledsen och våga vara sårbar. Man kan inte vara stark hela tiden.

Efter mitt bölande så hade jag ingen ångest alls. Bara lite dunkningar i vänsterarmen men det får jag nästan varje dag.

Jag inbillar mig alltså att jag får dunkningar i armen, att det är början på en hjärtattack, men jag har lärt mig att ignorera det nu.

Min sambo ska iväg på ett ärende senare, han frågade om jag ville följa med. Direkt vill jag tacka nej men bestämde mig för att följa med. Jag kan ju inte låsa in mig här hemma varje dag. Jag måste ut och våga göra saker! Sminka mig, sätta på mig vanliga kläder istället för mjukisbyxorna, då mår man bättre! Än att gräva ner sig hemma, inte ens borsta håret och bara må dåligt..

 

Rebecka

20 mars 2011 20:12

Jag undrar ifall ajg får länka till din blogg, från min?
tycker du skrev så fint om saker du går egenom och allt. kan vara bra för andra och läsa.
kram! :)

http://blackvelvet.bloggplatsen.se

MsEvolyn

20 mars 2011 21:03

Självklart får du de!

Tack för att du tog dig en titt in på min blogg :)

Ha det bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter ensam hemma. Tror att jag ska dö hela tiden. Gaaah, orkar inte!   Tror att det ska ske en olycka, att ingen kan hjälpa mig, eller den där gamla favoriten: hjärtstopp.   Känner en konstig huvudvärk på en speciell punkt. Tänker att d...

Åh tack så mycket tack så jävla mycket. Nu sitter jag och tackar mig själv  för att jag är så jävla dum i huvudet som googlar symptom!!!   Gör det aldrig!!   Om man är riktigt orolig över något med sin hälsa så ska man ta tag i det, ringa vår...

Har precis kollat på två avsnitt på svt play. Åh herregud vad man kände igen sig! Började gråta när CC hade ångestattack. Så många gånger som man har sagt dom orden som hon sa: "Hur kan man gå från att vara en fullt fungerande människa, till det ...

Hej igen, Idag har jag haft ihållande ångest sedan klockan tre eller nått. Underbart! Flera timmar...   I alla fall, dagen började helt normalt. Sen plötsligt så "fick jag ångest". Ja, det heter väl så, och vad innebär det då? Jo, det är väld...

Spenderar denna ljuvliga sommar med hypokondri. Fy fan vad jävulsk den är!!   Tror att jag ska dö när som helst, tror att jag har cancer överallt, och tror att jag ska tuppa av när som helst.   Vissa dagar, timmar, minuter känner jag mig ...